Okej, jag har alltså fått i uppgift att kommentera och fundera över mediernas spelregler och framförallt namnpublicering, spännande!
Under etiska regler för press, TV och radio står det bl.a. "Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges". Men vad är egentligen ett allmänintresse?
Jag tänker mig att kan publiceringen av namnet förhindra ytterligare kriminella handlingar så ser jag ingen anledning till att inte publicera namnet, då ligger det i mitt och alla andras intresse att få veta vem det är, är personen däremot bara misstänkt och hängs ut i media blir det problematiskt. Om det sedan visar sig att han eller hon var oskyldig så kommer personen med all sannolikhet att känna sig riktigt kränkt.
Är personen redan dömd, som t.ex. Anders Eklund, som tidigare var dömd för sexbrott långt innan mordet på Engla Höglund finns en annan grund till att publicera hans identitet. Detta menar i allafall medieproffesorn Stig Hadenius.
På DNs debattsida säger Hadenius att mordet på Engla hade kanske kunnat förhindrats om man hade namngett hennes mördare.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=761308
Visst, om det faktiskt finns en chans att en sådan typ av namnpublicering kan förhindra k
ommande brott så finns det väl all anledning att hänga ut personerna, i förebyggande syfte alltså. Däremot så har jag svårt att se hur det skulle ha förhindrat mordet på Engla, förmodligen hade hon själv inte handlat annorlunda den dagen hon försvann i vilket fall.
Hur som helst så är det ett känsligt ämne, vare sig personen bara är misstänkt men också om han eller hon är skyldig. Vad händer med hans eller hennes familj, hur ser hotbilden ut mot dem och om det finns barn inblandade hur mår ett barn av att se sin mamma eller pappa som gärningsman i media?
Ett annat exempel, som varit varit aktuellt de senaste veckorna är fallet i Finland där en 22-årig kille sköt sina skolkamrater och sedan sig själv. SVT visar ett klipp från aktuellts öppna redaktion http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1256468 där dem diskuterar publiceringen av 22-åringens filmklipp från sajten youtube som redan innan dådet borde ha tolkats som ett tydligt hot.
Argumentet för att visa detta youtube klipp var, enligt Anders Sundqvist (t.f. aktuelltchef), just för att visa de varningar som borde ha tagits på allvar. Det var alltså varningen i filmklippet som motiverade till publiceringen. Men är det inte riskfyllt att visa ett sådant klipp, vad händer när en annan 22-åringen ser klippet som en ren inspirationskälla?
Visst kan det finnas en sådan risk, men vi kan inte strunta i att publicera något sådant om bilderna har betydelse. Man visade hur hotet såg ut och vilket misstag polisen har gjort menar redaktionen.
Jag tror och anser att man absolut ska kunna publicera brottslingars identitet, kan det förhindra en kommande kriminell handling är det värt det. Däremot måste man som journalist helt klart se över spelreglerna och hela tiden ha i åtanke vem som drabbas, förutom den som "hängs ut" så finns ofta en familj som lätt kan bli lidande av sådan publicitet vilket man måste ta hänsyn till.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du skriver att du håller med Stig Hadenius i att om namnpublicering kan förhindra brott så är det ok att hänga ut personer i förebyggande syfte. Sen skriver du att du faktiskt inte tror att det skulle kunnat förhindra mordet på Engla - motsäger du inte dig själv då? Då hade ju publicering av hans namn inte varit förebyggande?
Min fråga till dig är - hur ska man veta att det är förebyggande? Ska man chansa och publicera namn på alla personer som möjligtvis kan tänka sig att någon gång begå ett brott? Var går gränsen?
Att ha som gräns att bara publicera namn på personer som är dömda är en klar gräns. Och då låter man domstolarna göra jobbet att döma folk, inte allmänheten, inte journalisterna. Jag tror att det är viktigt att den uppdelningen finns!
Jag anser att det är okej att upplysa allämenheten om brottslingar, men då måste det finnas grundliga skäl och nledningar till att detta kan förhindra brott. Vet man t.ex. att det finns en pedofil eller sexförbrytare i grannskapet så finns det extra anledning att informera barnfamiljer om detta i området. Personligen skulle jag vilja veta om min granne var dömd för sexuella övergrepp mot barn, speciellt om jag själv hade barn.
Däremot hur vet man att det är förebyggande? Ja det är en jätte svår fråga men i mitt exempel ovan tycker jag att man kan veta, däremot i just Engla-fallet så tror jag inte att publiceringen spelat någon roll eftersom Anders Eklund var dömd långt tidigare och ingen kunde ha gissat att han skulle vara just där när hon cyklade hem just den kvällen och sådant är självfallet alltid omöjligt att veta. Däremot om jag får lägga in en helt och hållet personlig åsikt och värdering i det hela så anser jag att har man förgripit sig sexuellt på ett barn eller kvinna så får man räkna med att allmäheten får veta det, men det är en högst personlig värdering som jag inte skulle utgå ifrån i ett eventuellt namnpublicerande.
Skicka en kommentar