måndag 6 oktober 2008

Namnpublicering, för vems intresse?

Okej, jag har alltså fått i uppgift att kommentera och fundera över mediernas spelregler och framförallt namnpublicering, spännande!

Under etiska regler för press, TV och radio står det bl.a. "Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges". Men vad är egentligen ett allmänintresse?

Jag tänker mig att kan publiceringen av namnet förhindra ytterligare kriminella handlingar så ser jag ingen anledning till att inte publicera namnet, då ligger det i mitt och alla andras intresse att få veta vem det är, är personen däremot bara misstänkt och hängs ut i media blir det problematiskt. Om det sedan visar sig att han eller hon var oskyldig så kommer personen med all sannolikhet att känna sig riktigt kränkt.

Är personen redan dömd, som t.ex. Anders Eklund, som tidigare var dömd för sexbrott långt innan mordet på Engla Höglund finns en annan grund till att publicera hans identitet. Detta menar i allafall medieproffesorn Stig Hadenius.

På DNs debattsida säger Hadenius att mordet på Engla hade kanske kunnat förhindrats om man hade namngett hennes mördare.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=761308

Visst, om det faktiskt finns en chans att en sådan typ av namnpublicering kan förhindra k
ommande brott så finns det väl all anledning att hänga ut personerna, i förebyggande syfte alltså. Däremot så har jag svårt att se hur det skulle ha förhindrat mordet på Engla, förmodligen hade hon själv inte handlat annorlunda den dagen hon försvann i vilket fall.

Hur som helst så är det ett känsligt ämne, vare sig personen bara är misstänkt men också om han eller hon är skyldig. Vad händer med hans eller hennes familj, hur ser hotbilden ut mot dem och om det finns barn inblandade hur mår ett barn av att se sin mamma eller pappa som gärningsman i media?

Ett annat exempel, som varit varit aktuellt de senaste veckorna är fallet i Finland där en 22-årig kille sköt sina skolkamrater och sedan sig själv. SVT visar ett klipp från aktuellts öppna redaktion http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1256468 där dem diskuterar publiceringen av 22-åringens filmklipp från sajten youtube som redan innan dådet borde ha tolkats som ett tydligt hot.
Argumentet för att visa detta youtube klipp var, enligt Anders Sundqvist (t.f. aktuelltchef), just för att visa de varningar som borde ha tagits på allvar. Det var alltså varningen i filmklippet som motiverade till publiceringen. Men är det inte riskfyllt att visa ett sådant klipp, vad händer när en annan 22-åringen ser klippet som en ren inspirationskälla?
Visst kan det finnas en sådan risk, men vi kan inte strunta i att publicera något sådant om bilderna har betydelse. Man visade hur hotet såg ut och vilket misstag polisen har gjort menar redaktionen.

Jag tror och anser att man absolut ska kunna publicera brottslingars identitet, kan det förhindra en kommande kriminell handling är det värt det. Däremot måste man som journalist helt klart se över spelreglerna och hela tiden ha i åtanke vem som drabbas, förutom den som "hängs ut" så finns ofta en familj som lätt kan bli lidande av sådan publicitet vilket man måste ta hänsyn till.